En värmevåg strök in över Bridgeport i mitten av sommaren.
Lyssa satte upp sitt blåa hår i en högre hästsvans för att svalka sig och ta in sommarkänslan.
Hennes fräknar började också att bli väldigt tydliga av solens strålar.
"Gå ut och klä er lätt, för årets högsta värme är på väg in över landet...", hördes vädermannen på tv:n.
"Jag tror inte något jag hör på tv:n! Det är en konspiration alltihop! Jag tänker ta på mig så varma kläder som möjligt bara för det...", muttrade Lyssa för sig själv.
Inte trodde Lyssa på vädermannen. Hon var naturligt galen av sig...
"Fryser du Jamie? Det är så kallt... Jag värmer dig, oroa dig inte gumman", sa Lyssa omtänksamt till sin nyfödda dotter som antagligen var på väg att bli överhettad.
"Går det bra med matten, Ethan?", frågade Lyssa sin son.
"Jag håller på med andragradsekvationer men jag har så svårt att komma ihåg vilken graf som är buktad uppåt eller neråt om den är positiv eller negativ"
"Får jag se?", frågade Lyssa och tittade på Ethans papper med grafer på.
"De negativa buktas uppåt och de positiva neråt, men jag blandar alltid ihop dem", sa Ethan medan Lyssa inspekterade koordinatsystemen.
"Jag vet ett sätt du kan komma ihåg dem", skrattade Lyssa glatt. "De negativa buktas uppåt som en sur mun och de positiva buktas nedåt som en glad mun. Negativt är ledset, positivt är glatt".
"Det var en jättebra idé!", skrattade Ethan och fortsatte med sin matte problemlöst.
"Varsågod", sa Lyssa stolt mitt i en tugga av hennes varma macka.
Det brukar vara barn som lämnar sina smörgåskanter men här var det Lyssa.
Men som tur var det Georgias favoritdel av mackan.
Även Georgia och Holden gjorde sina läxor, men de innehöll inga polynomer eller logaritmer.
Lyssa hade lovat barnen att de fick gå på sommarfestivalen som kommit till stan efter att de gjort sina läxor, och Georgia var klar först och hon kunde inte vänta på de andra så hon stack iväg till parken själv. Det var ju trots allt inte så långt dit.
Det hade dock hunnit blivit mörkt innan barnen var klar med läxorna men eftersom det var fredag fick de vara uppe lite längre än vanligt.
När Georgia skulle göra sig lite sockervadd gick en man förbi. han log mot henne men hon tyckte inte om honom. Hon visste inte varför, hon gjorde bara inte det. Ingen av dem visste att hon var hans dotter.
Georgia tyckte det var tråkigt att vara på festivalen ensam men en snökon uppmuntrade henne och snart kom hennes syskon dit.
Holden sprang till ansiktsmåleribåset först och fick en riktigt tuff ansiktsmålning i form av en dödskalle.
"Jag vill också ha!", ropade Faith som kom strax efter honom. "Men jag ska ha en cool, till skillnad från din", skämtade hon.
Faith fick en ansiktsmålning föreställande några stjärnor och en måne i hennes favoritfärg; blått.
Caryn jobbade visst i ett av båsen. Kanske fick hon inte det där jobbet på salongen?
Till slut kom Lyssa och resten av familjen men de hann inte göra mycket för att klockan blivit så sen redan. Det ända de hann med var att ta ett familjefoto.
Sedan begav sig alla hem.
Familjefotot sattes upp på vardagsrumsväggen.
Det var också dags för trillingarna att växa upp. Den äldsta av dem var först ut.
Men under födelsedagsfirandet glömdes lilla Jamie bort.
Hon var riktigt hungrig. Hungrigare än vad som är vanligt för andra simmar. Hon var inte som dem.
"Är det här allt? Jag känner ingen skillnad"
Faith var nu tonåring men brydde sig inte om förändringen.
Sedan var det Georgias tur.
Hon blev en riktig skönhet.
Den yngsta av de tre växte också upp.
Han blev också ett riktigt kap. Fast trots det var han en nolla.
"Morsan där gjorde du definitivt rätt", komplimenterade Ethan Holdens utseende.
Även de mindre tvillingarna skulle växa upp. Först ut var den naturälskande och musikaliska Iris.
Sedan Jamie, det lata geniet.
Faith var väldigt miljömedveten och älskade naturen så hon bestämde sig för att leva ett naturligt och naturvänligt liv.
Faith var också väldigt lik Lyssa. Hon hade samma galna beteende och reagerade ofta likt sin mor.
Georgia var sportig och satte upp sitt långa hår i en knut. Hon fick också lite av sin mors fräknar som syntes extra mycket på den här tiden av året.
Nästa dag gick familjen till parken igen. De tyckte om aktiviteterna och den goda maten.
Jamie och Iris kunde nu också leka på parken.
Georgia provade på rullskridskorinken, men hade mycket problem i början.
Pojkarna spelade fotboll tillsammans. Holden vågade sig på att slänga sig men mod var inte allt som behövdes. Han missade bollen och Ethan gjorde ett mål.
Även Faith sparkade fotboll men hade det lättare eftersom hon inte hade någon målvakt. Inte för att det var så mycket svårare för Ethan, hans målvakt var ju Holden.
Lyssa gav upp till sitt barnasinne och skaffade en ansiktsmålning.
Senare på kvällen gick Lyssa på en fest hos Brittany, Caryn och Damien
Hon sa hej till alla men skyndade sig snabbt upp till badrummet. Hon hade dock sönder toaletten efter sig.
"Oj, förlåt jag visste inte att det var upptaget", sa en man som stog utanför.
"Det är ingen fara", svarade hon. "Och försök inte använda toaletten, den var trasig när jag skulle använda den", skyllde hon ifrån sig.
"Jag heter Romeo Rake", sa mannen. "Och vem är du?"
"Jag är mamman till festens värdar, de som bor här", sa Lyssa stolt som verkligen tyckte om sina barns lyxiga hus.
"Wow, du har en otrolig kropp för en trebarnsmamma", sa Romeo.
Lyssa lutade sig fram och viskade: "Jag har faktiskt tio barn".
"Du, jag ska tillbaka till festen och ja.... Hej då..", sa Romeo och gick därifrån. Kanske hade Lyssa funnit medlet till att skrämma bort män så att de inte gör henne med barn. Hennes liv var underligt.
Nästa kväll kom, och det var kvällen innan slappardagen. Lyssa begav sig ner till parken en gång till, medan hennes barn var hemma. Hon gick med i en omgång av korvätartävlingen.
"Klara, färdiga, gå!", hördes och tävlingen var igång.
Lyssa satte sin första korv i halsen. Det började inte bra alls.
Tryck i den!
Och en till!
Den sista korven försvan ner i Lyssas mage och tallriken blev tom.
När hon tittade åt de andras håll såg hon att de fortfarande hade korvar kvar. Hon hoppade av lycka när hon insåg att hon vunnit.
En av deltagarna hade fått nog och var tvungen att springa en bit bort och kasta upp de ondskefulla varmkorvarna
Uppföljaren till vinsten blev sedan klar medan den sista fortfarande hade många korvar kvar på fatet.
Tiden var ute och Lyssa vann tävlingen.
Hon hade ganska ont i magen efter tävlingen och satte sig ner på en gunga i närheten. Ännu en gång fick hon en slags våg av känslor i kroppen. Kanske var det varmkorvarna som fick henne att må illa, men det var inte sådana känslor. Hon kände sig inte ensam längre. Men hon hade inte varit ensam innan. Vad försegick?
En bild blixtrade till framför hennes ögon och försvann. Hon försökte komma ihåg vad hon just sett men det var borta. Hon kunde inte minnas.
Allt hon kunde minnas var att hon var glad. Så otroligt glad.
Hon var inte ensam längre... Hur kunde hon tänka så? Hon var aldrig ensam. Men hon struntade i det, hon kände ju sig så otroligt lycklig.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Konstigt slut? Ni får veta mer ju mer ni läser :)
Sorry för all matte haha :) Jag håller på med andragradsekvationer på matten på skolan just nu och tyckte det var roligt med att graferna kunde vara glada eller ledsna och så. JAG BEHÖVER NÅGOT ATT SKRIVA UNDER BILDERNA don't judge me... :c Jag tycker dessutom om matte hehe. Ja, jag är en sjuttonåring som tycker om matte så mycket att jag skriver om det i min skönlitterära text som jag sitter med på en söndag (:
Hmmmm.... Var det något mer..? Jag funderar på att byta blogg, eller vad man nu säger. Jag tycker inte om blogspot så jag kanske flyttar över allt till en annan bloggtjänst som bloggplatsen, där har jag min personliga blogg och tycker mycket mer om den sidan.
See ya. Simma lugn eller helt oansvarigt.
